Investera i långa och korta räntefonder

Räntefonder

Långa och korta räntefonder är fonder som placerar i räntebärande värdepapper med lång (>1 år) respektive kort (<1 år) löptid. Med kort löptid är både risken och chansen till högre avkastning lägre. I denna artikel beskriver jag de största skillnaderna och vad man bör tänka på när man ska handla olika räntefonder. Vill du läsa mer generellt om räntefonder kan du göra det här!

Valutarisk

Beroende på om räntefonden placerar i räntebärande värdepapper som i grunden handlas i svenska kronor eller i andra valutor kan räntefonden komma att ha det som kallas ”valutarisk”. Om svenska kronan faller värde kommer utländska värdepapper ge högre avkastning, eftersom valutakursen fungerar som en hävstångseffekt (om du får tillbaka flera kronor per investerad US-dollar, fungerar ju USD/SEK som en hävstång).

Och det är också sant tvärtom, att om svenska kronan istället ökar i värde kommer avkastningen på de utländska värdepapperna minska eftersom avkastningen först måste kompensera för valutakursens förändring (du får tillbaka färre kronor per investerad US-dollar). Detta är inte unikt för handel i räntebärande värdepapper eller räntefonder, utan detta gäller alla värdepapper som handlas i olika valutor – även aktier, aktiefonder och så vidare. Håll koll på det!

Bästa långa räntefonderna

Vi har listat de bästa långa räntefonderna som har gett bäst avkastning de senaste 5 åren:

Bästa korta räntefonderna

Är du mer intresserad av korta räntefonder har vi här listat de som har gett bäst avkastning de senaste 5 åren:

Bundna och rörliga räntor och  inflationen

Om inflationen visar sig bli lägre än vad marknaden förväntat sig kommer de värdepapper med bundna räntor (precis som med ditt bolån kan man välja att ”låsa” räntenivån på lånet) prestera bättre än de med rörliga räntor (som kallas realränteobligationer). Om inflationen gör tvärtom, och istället är högre än marknaden förväntat sig kommer istället realränteobligationerna ha högre avkastning än de bundna räntepapperna.

En parentes till detta är även att om du har räntefonder på ett investeringssparkonto kommer inflationen också indirekt påverka hur mycket skatt du ska betala på dina investeringar och en högre inflation leder mest troligt till en högre statslåneränta, vilket i sin tur leder till högre schablonskatt på ditt ISK.

Dock rekommenderas det inte att ha räntefonder på ett ISK på grund av den låga avkastningen och i synnerhet avkastningens förhållande till schablonbeskattningen som görs på ISK och Kapitalförsäkring.

Kreditrisk räntefonder

Det som utmärker de räntefonder som kallas långa är att de underliggande räntebärande värdepapperna har lång återbetalningstid kvar. Med lång tid menar man ofta minst tio år, men det är inte sällan tidshorisonten är upp till 20-30 år. Det gör att risken hos de långa räntefonderna är lite högre än den hos de korta, eftersom det kan hända mycket på t.ex. 20 år som gör att utfärdaren inte kan betala sina skulder. Det är denna risk hos de långa värdepapperna som kallas ”kreditrisk”.

Räntebärande värdepapper

I de korta räntefonderna samlas räntebärande värdepapper med kort återbetalningstid kvar. Det är ofta företags- och statsobligationer med 0-3 år kvar, vilket gör detta till fondtypen med lägst riskprofil. Eftersom företaget och/eller svenska staten vet att det är kort tid kvar att återbetala lånet är sannolikheten att lånet betalas av i tid (och att inget oförutsett händer under lånets löptid) högre, och din risk blir då lägre.

Observera att risken att svenska staten skulle gå i konkurs brukar anses som så liten att man brukar kalla statsobligationer ”riskfria obligationer”. Detta betyder inte att det inte finns någon risk! Den är bara så liten att man brukar förbise den.

Ränterisk räntefonder

Det är inte bara utfärdarens oförmåga att återbetala lånet som är risken med långa räntefonder. Det som brukar kallas ”ränterisk” innebär att om inflationen plötsligt sticker iväg och du har köpt en obligation med lång löptid och låg ränta kommer den obligationen ge dålig avkastning i förhållande till det nya ränteläget.

Den korta räntefonden har istället lite sämre avkastning för att man ”betalar för” tryggheten att räntorna inte plötsligt stiger. Korta räntefonder är därför bara lämpliga om man tror att de långa räntorna kommer att stiga (eller om man vill vara väldig riskavers). På grund av ränterisken brukar långa räntefonder ha högre avkastning än de korta räntefonderna.

Slutsats räntefonder:

  • Fyra faktorer påverkar avkastningen från räntefonder:
  • Valutarisken är den största faktorn som påverkar avkastningen på kort sikt
  • Inflationen är den stora faktorn som påverkar avkastningen på längre sikt
  • Ränterisken för långa räntor påverkar också avkastningen på långa räntefonder.
  • De korta räntorna påverkar långa räntan, vilken i sin tur påverkar långa räntefonder, men har ingen direkt påverkan på räntefonders avkastning.
  • Korta räntefonder är så låg risk du kan hitta, förutom vanliga sparkonton hos din bank
  • Den låga risken hos korta räntefonder ger också värdepappret lägre förväntad avkastning
  • Det rekommenderas inte att äga räntebärande värdepapper på ett ISK i dagens ränteläge.