Vad är en räntefond?

Skillnaden på olika fondtyper

En räntefond är en fond som investerar i räntebärande värdepapper. Fonder som investerar i aktier kallas aktiefonder och dessa kan du läsa mer om här (länk till aktiefondavsnittet). Samlingsnamnen på dessa fonder beror på vilken strategi och vilket innehav fonden har, och så är det också för räntefonder.

Obligationer?

En räntefond är fortfarande en fond (d.v.s. en korg eller ett paket) som man stoppar värdepapper i och paketerar ihop det. I en räntefond har man samlat värdepapper som t.ex. stats-, bostads- och företagsobligationer. Obligationer är räntebärande värdepapper (i princip en skuldsedel), som är ett sätt för staten och andra företag att låna pengar.

Statsobligationer

Låntagaren betalar sedan ränta på lånet och den räntan är avkastningen som en obligation genererar. Stats-obligationer, till exempel, anses vara väldigt låg risk (hur sannolikt är det att svenska staten plötsligt går i konkurs?) och betalar därför ganska låg ränta på lånet och för minska risken ännu mer finns räntefonder där man samlar en massa olika obligationer så att man dessutom sprider ut risken mellan flera olika låntagare.

När man talar om räntefonder brukar man skilja på tre olika sorters fonder som har räntebärande värdepapper: långa räntefonder, korta räntefonder, och blandfonder.

Långa och korta räntefonder

Långa räntefonder investerar i räntebärande värdepapper med lång löptid (lång tid kvar att återbetala lånet), medan korta räntefonder investerar i motsatsen: värdepapper med kort löptid.

De korta räntefonderna är de som anses ha allra lägst risk, eftersom de underliggande tillgångarna snart ska betalas tillbaka och risken att de inte betalas tillbaka är således lägre än t.ex. de lån som ska återbetalas om 20-30 år.

Blandfonder är en typ av fonder som ligger i mellanläget mellan räntefond och aktiefond, då de investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Blandfonder kan du läsa mer om här.

Påverkas av makroekonomiskt klimat

Ni har säkert hört att finanspersoner pratat om att Riksbanken höjer och sänker räntorna – det påverkar räntefonder väldigt mycket. De räntebärande värdepapper som är den underliggande tillgången i räntefonden genererar nämligen ränta som styrs av Riksbanken.

När räntorna är höga (när det är dyrt att låna pengar av banken) kommer också räntefonder att ha en högre avkastning. Därför är räntefonder ofta ett populärt alternativ till aktier när räntorna stiger: aktiemarknaden går ned och räntefonder ger högre avkastning än innan!

Slutsats räntefond

  • En räntefond investerar i räntebärande värdepapper (lån, eller skulder)
  • Det finns räntefonder med högre eller lägre risk beroende på löptiden av de underliggande lånen
  • Blandfonder kan vara luriga, men ses ofta som en ”lagom” mix mellan aktier och räntor.
  • När Riksbanken höjer räntorna kommer räntefondernas avkastning att gå upp. När räntorna är låga kommer räntefondernas avkastning också vara låg