Bästa fonderna 2024

Fonder är ett populärt sätt att spara. Fondsparande är en smidig och enkel lösning för att få en automatisk riskspridning i sina investeringar och gör det möjligt att få god avkastning utan att det krävs en särskilt stor arbetsinsats från en själv. Men vilka fonder är egentligen bäst att spara i? Vad finns det för olika typer av fonder? Vad ska man tänka på när man sparar i fonder? I den här artikeln ger vi dig några bra tips kring hur du kan tänka när du ska investera i fonder.

Vad är fonder?

Fonder kan beskrivas som en paketlösning bestående av olika värdepapper och andra investeringar, där det är möjligt att köpa mindre andelar av hela paketet. En fond sköts av en fondförvaltare som ansvarar för att välja ut vad fonden ska investera i, hur stor andel av de olika innehaven fondens portfölj ska utgöras av, och en massa andra avgörande detaljer kring hur fonden sköts.

För varje fond ska det finnas lättillgängliga fakta kring hur fonden fungerar, vilka innehav den innehåller och vilka avgifter som tillkommer. Det finns en hel del olika typer av fonder och de kan vara förvaltade på många olika sätt.

Vad finns det för olika typer av fonder?

Det finns många sorters fonder och här går vi igenom några av de vanligaste, samt vad som utmärker dem.

Indexfonder

Ett index är måttet för värdeutvecklingen hos ett visst tillgångsslag eller en viss värdepapperstyp. Vanliga indexfonder är till exempel sådana som följer ett globalt index, med fokus på de största och mest omsatta aktierna runt om i världen. Ett annat vanligt index är till exempel Stockolmsindex, som följer aktierna på vår börs här hemma i Sverige. En indexfond är ofta ganska passivt förvaltad och är tänkt att följa utvecklingen för underliggande index, varken mer eller mindre.

Aktiefonder

Aktiefonder är helt enkelt fonder där innehavet i huvudsak är placerat i aktier. Det är en vanlig fondtyp och kan vara sammansatt på väldigt många olika sätt. En aktiefond kan vara alltifrån en bred passiv indexfond, till en väldigt smal och nischad, aktivt förvaltat småbolagsfond.

Räntefonder

I en räntefond är innehavet placerat i olika former av räntepapper. Det rör sig ofta om så kallade obligationer med olika lång löptid. Räntefonder är många gånger mindre riskfyllda investeringar än till exempel aktiefonder, eftersom räntan oftast är mer stabil, åtminstone över korta tidsperioder. Det gör att volatiliteten är mindre i räntefonder och kursen ligger någorlunda stadigt. Det innebär i sin tur att avkastningen brukar bli något begränsad.

Blandfonder

Blandfonder är helt enkelt en mix av aktie- och räntefonder. Dessa kan vara strukturerade på lite olika sätt, men har i regel en risk- och avkastningsnivå som hamnar någonstans mitt emellan de båda fondtyperna.

Hedgefonder

Hedgefonder är en typ av fonder där förvaltaren har för avsikt att ”hedga”, alltså skydda innehavet mot risk och således hålla en jämn värdeutveckling på fonden. Ofta kan förvaltningen innefatta olika användningar av belåning, samt investeringar i en mängd olika värdepappersformer och finansiella instrument för att försöka skapa värde och skydda innehavet mot risk. Det är generellt sett ansett som ganska svårt att lyckas med hedgefonder även om det finns exempel på fonder som under vissa perioder lyckats väl.

Nischade fonder – AI-fonder, Bitcoinfonder, landsfonder och teknikfonder

Fonder kan ha en särskild inriktning och vara nischade på olika sätt. Vanligt är till exempel med fonder som inriktar sig helt på en särskild region eller ett visst land. Till exempel:

• Asienfonder –inriktade på antingen stora delar av Asien, eller på en mer specifik region.
• Kinafonder – många fonder är inriktade på ett specifikt land, till exempel Kina.
• Rysslandsfonder – Ryssland är ett annat av alla länder som går att investera i via fonder.
• Teknikfonder – smala eller breda med något teknikutvecklingsområde i fokus.
• AI-fonder – inriktade på bolag som på något sätt arbetar med AI
• Bitcoinfonder – börshandlade fonder som är bunden till kryptovalutan Bitcoin
• Gröna fonder – med miljö och klimat i åtanke.
• Etiska fonder – som till exempel utesluter aktier inom vapenindustrin eller tobaksbolag.

Vilka är de bästa fonderna?

Alla investeringar innebär en viss risk och aktiemarknaden, precis som andra marknader, rör sig på sätt som inte fullt ut går att förutspå. Därför går det inte med säkerhet att säga vilka fonder som är bäst just nu eftersom ingen vet hur de kommer att utvecklas under kommande år. Däremot går det att se tillbaka på olika fonders avkastning över ett antal år och jämföra deras historik.

Bäst fonder – 5 år

De fonder som gett bäst avkastning de senaste 5 året är:

• JPM US Technology A (acc) USD
• BGF World Technology A2
• Swedbank Robur Technology A
• Enter Småbolagsfond A
• Cliens Småbolag A

Bäst fonder – 15 år

Ur ett lite längre tidsperspektiv ser topplistan lite annorlunda ut. De bästa fonderna över de senaste 15 åren är:

• DNB Teknologi
• Länsförsäkringar Fastighetsfond A
• Handelsbanken Svenska Småbolag A1 SEK
• First State Greater China Gr B Acc GBP
• Öhman Sweden Micro Cap

Bäst fonder – 1 år

Fonder är ofta en sparform som är tänkt att vara långsiktig, vilket är varför man ofta jämför fonder ur ett mångårigt perspektiv. Det kan dock också vara intressant att se vilka som presterat bäst över en kortare tidsperiod. De fonderna som gett bäst avkastning på ett års tid, mätt i december 2023 är:

• Go Blockchain Fund A (+62%)
• JPM US Technology A (acc) USD (+58%)
• Swedbank Robur Technology (+50%)
• Franklin Technology A Acc USD (+48%)
• UBS (Lux) EF Tech Opp (USD) P acc (+47%)

Vilka fonder som är bäst att investera i just nu är inte enkelt att svara på. Det är i slutändan utvecklingen på de olika marknaderna runt om i världen som avgör. Den globala ekonomin, avtal och konflikter mellan länder, tillväxt, teknisk innovation, och så vidare, är några av alla faktorer som spelar in för avkastningen hos en fond. Ett sätt att sprida sina risker är att välja flera olika fonder att placera sina pengar i.

Några exempel på fondförvaltare

Det finns många fondförvaltare både i Sverige och runt om i världen. I stort sett alla storbanker förvaltar många egna fonder, exempelvis:

• Handelsbanken
• Nordea
• SEB
• Skandia
• Swedbank

Även mer nischade banker som i första hand inriktar sig på värdepappershandel, såsom Avanza och Nordnet har ett flertal egna fonder, inklusive en mängd fonder med låga, eller inga, avgifter för förvaltning.

Utöver bankernas fonder finns det ett antal fondförvaltningsbolag som i huvudsak sysslar med just fondförvaltning. Några stora fondbolag i Sverige är:

• Carnegie
• Didner & Gerge
• Lannebo Fonder
• Spiltan Fonder

Därutöver finns även försäkringsbolagen som har fondförvaltning som en stor del av sin verksamhet, till exempel AMF och Länsförsäkringar.

Sist men inte minst är det värt att nämna den statliga myndigheten AP7 som förvaltar ett antal fonder där svenskar sparar till sin premiepension. I dessa fonder förvaltas mångmiljardbelopp åt svenska folket, då det är standardvalet där premiepensionen hamnar om man inte väljer att byta PPM-fonder.

Vad ska man tänka på mär man sparar i fonder?

Ett par saker som är värda att ha koll på innan du investerar i en fond är:

Förvaltningsavgiften

Anges i procent och avser en avgift på det totala investerade beloppet. En hög avgift kan innebära mycket pengar över tid, även om det kan vara värt det om fonden presterar bättre än andra alternativ. Vilken avgift en fond har kan bero på till exempel hur lätt- eller svåråtkomlig en marknad är för investerare, samt huruvida fonden är passivt- eller aktivt förvaltad.

Passiv eller aktiv förvaltning

Fonder kan ha olika grader av aktivitet när det gäller förvaltningen. Generellt kan sägas att indexfonder ofta är passivt förvaltade och är tänkta att följa ett visst index, medan vissa aktiefondförvaltare, eller hedgefonder, har en betydligt högre grad av aktivitet. I fonder som är aktivt förvaltade kan fondbolagen till exempel åka runt och träffa olika bolagsledningar och se över verksamheten på plats, och hela tiden göra analyser samt justera innehavet i fonden efter rådande förutsättningar. Som tumregel gäller att aktiva förvaltningar har högre fondavgifter, medan passiva innehav bör ha låga avgifter. Detta är värt att känna till, för att inte riskera att betala för höga avgifter till exempel för en passivt förvaltad indexfond.

Risk och tidshorisont

Innan du börjar spara i fonder bör du ha klart för dig vilken tidshorisont du har för ditt sparande. Om du kommer att behöva använda ditt kapital inom de närmaste åren är det generellt sett inte rekommenderat att placera dem i aktiefonder. Då är till exempel en räntefond eller kanske till och med ett bankkonto att föredra, för att minimera risken att du förlorar pengar du kommer att behöva den närmaste tiden.

I regel brukar det rekommenderas att ha högre risk ju längre tid du har tills du behöver pengarna. Ett fondsparande till pensionen för någon som har över 20 år dit, innebär en möjlighet att spara aggressivt med hög risk för att på så sätt maximera den potentiella avkastningen. Samtidigt är det högst individuellt hur stor risk man vill ta, så det gäller att noga tänka igenom vilka fonder som bäst passar ens egen riskprofil.

Sammanfattning

Fonder är ett enkelt sätt att investera i aktier, räntepapper eller andra tillgångar. Genom att köpa fondandelar får du automatiskt en bred portfölj och sprider risken på dina investeringar

Det finns många typer av fonder och de varierar i risk och i vilken historisk avkastning de har generat. Det finns inga garantier för att en fond kommer att fortsätta leverera, men genom att kolla på historiken för en mängd fonder kan man potentiellt hitta några av de fonder som tycks prestera bäst på marknaden just nu.

Vanliga frågor och svar om de bästa fonderna